Gyllene brister : Om att våga stå emot kroppsidealen i dagens samhälle och hur vi kan acceptera kroppen sådan som den är
Jörlemo Berntsen, Beate (2017)
Jörlemo Berntsen, Beate
Yrkeshögskolan Novia
2017
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201704245221
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201704245221
Tiivistelmä
Serien ”Gyllene brister” innehåller fotografier med perceptioner
av kroppspositivism från Beate Berntsens egna erfarenhet
att inte passa in i den sociala normen. Projektet är baserat på
hennes egna känslor om vad hon känner kring sin egna kropp
och att hitta acceptansen genom material och form.
Hon vill visa att vi alla duger, precis som vi är. Hur vi än ser ut
är våra brister som gyllene guld. Utgångspunkt: Mitt arbete utgår från de tre begreppen kroppspositivism,
fettaktivism och kroppsaktivism. Det är tre aktiva
begrepp kring att acceptera sin kropp och att trotsa de
kroppsideal som syns i dagens samhälle. Som inspirationskälla
till arbetet har mina förebilders sociala mediekanaler fungerat,
liksom information från grupper aktiva inom rörelsen
kroppspositivism. En litterär inspirationskälla har även boken
”Kroppspanik: fett, lögner och sjukt onödig ångest” skriven av
svenska författaren och journalisten Julia Skott, varit.
Teknik: Jag har jobbat med olika material som jag manipulerat
och format om, efter inspiration från kroppens olika former
och detaljer. Processen har inneburit ett nytt sätt för mig att
tänka, det visualiserar kroppspositivism och har tillåtit min
inre impuls och känsla att få ta över projektets innehåll i flera
olika skepnader.
Resultat: Det slutgiltiga resultatet av processen har blivit en
frigörelse från mina egna negativa tankar om min kropp, samtidigt
som jag också utforskat hur kroppspositivismen etablerat
sig i sociala medier och annan media. Under arbetets gång
har jag fått tid att reflektera kring mitt dåliga självförtroende
och kommit till insikt om att jag själv är långt ifrån den traditionella
normens ideala former. Genom arbetet har jag fått
bättre självförtroende och kommit att acceptera min kropp så
som den ser ut. The starting point: My work has its starting point in the three
concepts; body positivism, fat activism and body activism. These
are three words which describe acceptance of the body and
defy the body ideal our society has created. The social media
channels which my role models run have served as the inspirational
source for my work, as well as information gathered
from groups, active in the movement of body positivism. A literary
inspiration has been the book: ”Kroppspanik: fett, lögner
och sjukt onödig ångest” written by Swedish author and journalist
Julia Skott.
The method: I have been working with different materials
which I manipulated and reshaped, based on inspiration from
the shapes and details of a body. The process has become a new
way of thinking for me; it visualizes body positivism and has
allowed my inner impulse and emotion to take over the content,
and create sculptures in a variety of shapes.
The result: The final result of the process has been liberating,
from my own negative thoughts, my inner repugnance of my
own flaws about my body. I’ve also got a chance to explore how
body positivism established itself in social media and other
media. During my work I’ve had time for reflections regarding
my own insecurity and come to realize that I am far from the
traditional image of an ideal body shape myself. I have gained
self-confidence and now I do accept my body as it is.
av kroppspositivism från Beate Berntsens egna erfarenhet
att inte passa in i den sociala normen. Projektet är baserat på
hennes egna känslor om vad hon känner kring sin egna kropp
och att hitta acceptansen genom material och form.
Hon vill visa att vi alla duger, precis som vi är. Hur vi än ser ut
är våra brister som gyllene guld.
fettaktivism och kroppsaktivism. Det är tre aktiva
begrepp kring att acceptera sin kropp och att trotsa de
kroppsideal som syns i dagens samhälle. Som inspirationskälla
till arbetet har mina förebilders sociala mediekanaler fungerat,
liksom information från grupper aktiva inom rörelsen
kroppspositivism. En litterär inspirationskälla har även boken
”Kroppspanik: fett, lögner och sjukt onödig ångest” skriven av
svenska författaren och journalisten Julia Skott, varit.
Teknik: Jag har jobbat med olika material som jag manipulerat
och format om, efter inspiration från kroppens olika former
och detaljer. Processen har inneburit ett nytt sätt för mig att
tänka, det visualiserar kroppspositivism och har tillåtit min
inre impuls och känsla att få ta över projektets innehåll i flera
olika skepnader.
Resultat: Det slutgiltiga resultatet av processen har blivit en
frigörelse från mina egna negativa tankar om min kropp, samtidigt
som jag också utforskat hur kroppspositivismen etablerat
sig i sociala medier och annan media. Under arbetets gång
har jag fått tid att reflektera kring mitt dåliga självförtroende
och kommit till insikt om att jag själv är långt ifrån den traditionella
normens ideala former. Genom arbetet har jag fått
bättre självförtroende och kommit att acceptera min kropp så
som den ser ut.
concepts; body positivism, fat activism and body activism. These
are three words which describe acceptance of the body and
defy the body ideal our society has created. The social media
channels which my role models run have served as the inspirational
source for my work, as well as information gathered
from groups, active in the movement of body positivism. A literary
inspiration has been the book: ”Kroppspanik: fett, lögner
och sjukt onödig ångest” written by Swedish author and journalist
Julia Skott.
The method: I have been working with different materials
which I manipulated and reshaped, based on inspiration from
the shapes and details of a body. The process has become a new
way of thinking for me; it visualizes body positivism and has
allowed my inner impulse and emotion to take over the content,
and create sculptures in a variety of shapes.
The result: The final result of the process has been liberating,
from my own negative thoughts, my inner repugnance of my
own flaws about my body. I’ve also got a chance to explore how
body positivism established itself in social media and other
media. During my work I’ve had time for reflections regarding
my own insecurity and come to realize that I am far from the
traditional image of an ideal body shape myself. I have gained
self-confidence and now I do accept my body as it is.