Att identifiera depression hos äldre : Vårdaren som verktyg
Jansson, Nathalie; Salminen, Ninnie (2017)
Jansson, Nathalie
Salminen, Ninnie
Yrkeshögskolan Arcada
2017
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201705148103
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201705148103
Tiivistelmä
Sammandrag:
Depression är en psykisk sjukdom, vilket är ett utbrett problem världen över och speciellt hos äldre människor. Depression är underdiagnostiserat och en stor utmaning att identifiera. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera depression med sig själv som redskap och de utmaningar som finns. Frågeställningarna är följande; Hur kan vårdaren använda sig själv som redskap vid identifiering av depression hos äldre? Vilka utmaningar kan uppstå vid identifiering av depression? Studien ingår i Lovisa Projektet. Respondenterna har som teoretisk referensram valt att basera studien på Katie Erikssons (1994) begrepp ”lidande” med fokus på ”vårdlidande” och ”sjukdomslidande”. Metoden är en deskriptiv kvalitativ litteraturstudie. Sammanlagt 21 artiklar har samlats in från olika databaser och de har sedan kvalitetsgranskats med olika kvalitetsgranskningsmallar. Mallarna är för kvalitetsansats, observations, randomiserad- och patientupplevelse studier. Beroende på vad det varit för studie, har mallen alltså valts därefter. Artiklarnas data har analyserats med en induktiv innehållsanalys. Resultatets kategorier baserar sig på innehållsanalysens huvudkategorier; Kunskap, Kommunikation, Relation, Organisation och Stigma. Kategorierna bygger på följande underkategorier som skapats; okunskap, grundläggande kunskap, öppen dialog, icke-verbal kommunikation, kommunikationssvårigheter, effektiv kommunikation, kontakt med patienten, personliga faktorer, interaktion, intuition, samarbete, belastnnig på vårdare, prioriteringar och stigma hos äldre. Kategorierna har visat sig både fungera som redskap och utmaningar i identifieringen av depression. Slutsatserna är att det har visat sig finnas flera sätt att använda sig själv som vårdare att identifiera depression på hos äldre. Dock är det utmanande och kräver träning.
Depression är en psykisk sjukdom, vilket är ett utbrett problem världen över och speciellt hos äldre människor. Depression är underdiagnostiserat och en stor utmaning att identifiera. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera depression med sig själv som redskap och de utmaningar som finns. Frågeställningarna är följande; Hur kan vårdaren använda sig själv som redskap vid identifiering av depression hos äldre? Vilka utmaningar kan uppstå vid identifiering av depression? Studien ingår i Lovisa Projektet. Respondenterna har som teoretisk referensram valt att basera studien på Katie Erikssons (1994) begrepp ”lidande” med fokus på ”vårdlidande” och ”sjukdomslidande”. Metoden är en deskriptiv kvalitativ litteraturstudie. Sammanlagt 21 artiklar har samlats in från olika databaser och de har sedan kvalitetsgranskats med olika kvalitetsgranskningsmallar. Mallarna är för kvalitetsansats, observations, randomiserad- och patientupplevelse studier. Beroende på vad det varit för studie, har mallen alltså valts därefter. Artiklarnas data har analyserats med en induktiv innehållsanalys. Resultatets kategorier baserar sig på innehållsanalysens huvudkategorier; Kunskap, Kommunikation, Relation, Organisation och Stigma. Kategorierna bygger på följande underkategorier som skapats; okunskap, grundläggande kunskap, öppen dialog, icke-verbal kommunikation, kommunikationssvårigheter, effektiv kommunikation, kontakt med patienten, personliga faktorer, interaktion, intuition, samarbete, belastnnig på vårdare, prioriteringar och stigma hos äldre. Kategorierna har visat sig både fungera som redskap och utmaningar i identifieringen av depression. Slutsatserna är att det har visat sig finnas flera sätt att använda sig själv som vårdare att identifiera depression på hos äldre. Dock är det utmanande och kräver träning.