Att dö är att resa en smula från grenen till fasta marken : trygghet och välbefinnande vid livets slut
Grankulla, Emma; Lassfolk, Ida (2013)
Grankulla, Emma
Lassfolk, Ida
Yrkeshögskolan Novia
2013
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201305219985
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201305219985
Tiivistelmä
Abstrakt
Syftet med studien var att förklara och tolka betydelsen av trygghet och välbefinnande för patienter och anhöriga vid vård i livets slutskede. De centrala frågeställningarna var: Vad är trygghet och välbefinnande och vilka faktorer påverkar dessa? Vad innebär det vårdande samtalet? Vilken betydelse har samtalet för patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande i livets slutskede? På vilket sätt ökar patientens trygghet och känsla av delaktighet med ett vårdplaneringsmöte och vilka centrala teman borde ingå?
Studien är kvalitativ och genomförd med fokusgruppintervjuer där deltagarna arbetar inom palliativa vården. De teoretiska utgångspunkterna omfattade Patersons och Zderads förklaring om välbefinnande, Segestens förklaring om trygghet samt Travelbees och Fredrikssons förklaringar om kommunikation. I den teoretiska bakgrunden tas det även upp aktuella lagstiftningar samt kvalitetsrekommendationer.
I resultatet framkommer vikten av att skapa trygghet för patienten och anhöriga, samt på vilka sätt man uppnår trygghet vid livets slut, d.v.s. genom vårdande samtal, vårdplaneringsmöten, god dokumentation, en god vårdande miljö samt kompentens och ansvar hos vårdpersonalen. I resultatet framkommer även en SWOT analys av resurser, brister, möjligheter och hot som finns inom den palliativa vården inom vårdenheten. Abstract
The aim of the study was to explain and interpret the importance of safety and well being of patients and their families in end of life care. The key questions were: What are safety and well being, and what factors affect these? What is the meaning of the caring conversation, and what significance does the conversation have for the patient’s sense of safety and well-being at the end of life? How can a care planning meeting increase the patient’s safety and a sense of participation, and what key themes should be included?
The study is qualitative and has been implemented through interviews with a focus group, the participants of which work within palliative care. The theoretical framework involves Paterson and Zderad’s explanation of well being, Segesten’s explanation of safety, and Travelbee’s and Fredriksson’s explanations of communication. The theoretical background also includes current legislation and quality recommendations.
The result shows the importance of creating safety for the patient and their family, as well as the means to achieve safety at the end of life, namely through a caring conversation, care planning meetings, good documentation, a good caring environment, and competence and responsibility of the nursing staff. The result also reveals SWOT analyses of resources, shortcomings, opportunities and threats that exist in palliative care within the care unit in question.
Syftet med studien var att förklara och tolka betydelsen av trygghet och välbefinnande för patienter och anhöriga vid vård i livets slutskede. De centrala frågeställningarna var: Vad är trygghet och välbefinnande och vilka faktorer påverkar dessa? Vad innebär det vårdande samtalet? Vilken betydelse har samtalet för patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande i livets slutskede? På vilket sätt ökar patientens trygghet och känsla av delaktighet med ett vårdplaneringsmöte och vilka centrala teman borde ingå?
Studien är kvalitativ och genomförd med fokusgruppintervjuer där deltagarna arbetar inom palliativa vården. De teoretiska utgångspunkterna omfattade Patersons och Zderads förklaring om välbefinnande, Segestens förklaring om trygghet samt Travelbees och Fredrikssons förklaringar om kommunikation. I den teoretiska bakgrunden tas det även upp aktuella lagstiftningar samt kvalitetsrekommendationer.
I resultatet framkommer vikten av att skapa trygghet för patienten och anhöriga, samt på vilka sätt man uppnår trygghet vid livets slut, d.v.s. genom vårdande samtal, vårdplaneringsmöten, god dokumentation, en god vårdande miljö samt kompentens och ansvar hos vårdpersonalen. I resultatet framkommer även en SWOT analys av resurser, brister, möjligheter och hot som finns inom den palliativa vården inom vårdenheten.
The aim of the study was to explain and interpret the importance of safety and well being of patients and their families in end of life care. The key questions were: What are safety and well being, and what factors affect these? What is the meaning of the caring conversation, and what significance does the conversation have for the patient’s sense of safety and well-being at the end of life? How can a care planning meeting increase the patient’s safety and a sense of participation, and what key themes should be included?
The study is qualitative and has been implemented through interviews with a focus group, the participants of which work within palliative care. The theoretical framework involves Paterson and Zderad’s explanation of well being, Segesten’s explanation of safety, and Travelbee’s and Fredriksson’s explanations of communication. The theoretical background also includes current legislation and quality recommendations.
The result shows the importance of creating safety for the patient and their family, as well as the means to achieve safety at the end of life, namely through a caring conversation, care planning meetings, good documentation, a good caring environment, and competence and responsibility of the nursing staff. The result also reveals SWOT analyses of resources, shortcomings, opportunities and threats that exist in palliative care within the care unit in question.