Mental träning vid rehabilitering av idrottsskador : En systematisk litteraturstudie
Snickars, Linnea (2014)
Snickars, Linnea
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2014
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201405066164
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201405066164
Tiivistelmä
Mental träning är ett samlingsnamn på ett stort antal tekniker och metoder. Idag är mental träning vanligt förekommande som tillägg till den fysiska träningen inom idrott med syfte att uppnå förbättrad prestation.
Syftet med detta examensarbete var att på basis av forskad evidens undersöka den mentala träningens möjlighet till inverkan på rehabilitering av idrottsskador. Med arbetet undersöks således vilka effekter mental träning kan ge vid idrottskaderehabilitering. För att vidare bredda kunskapen och förståelsen för mental träning vid idrottsskaderehabilitering undersöks hur mental träning används av skadade idrottare. Arbetet har även för avsikt att bidra till utveckling av mentala träningsinterventioner inom idrottsskaderehabilitering.
Arbetet görs som en systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms färdiga riktlinjer för hur man gör en tillförlitlig litteraturstudie. I bakgrunden beskrivs mental träning samt utvalda och för arbetet aktuella delar av den. Litteratursökningen påbörjades 1.12.2013 och avslutades 15.2.2014. Databaser, manuell sökning och internet användes för sökningen. Tolv forskningsartiklar valdes ut, vilka kvalitetsgranskades med hjälp av färdiga checklistor utformade av Forsberg och Wengström. Arbetet hade två frågeställningar och resultatet presenteras och diskuteras utgående ifrån dessa genom analys av de inkluderade forskningarna.
Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att mental träning kan ha positiva effekter på skadade idrottares rehabiliteringsprocess. Påverkbara variabler visades vara muskeluthållighet, knäslapphet, neurobiologiska faktorer, muskelaktivitet, humör, psykologisk coping, mental förberedelse, ångest, self-efficacy och självförtroende. Användningen av mental träning, i form av visualisering, bland skadade idrottare visades vara av kognitiv, motiverande, smärt- och helande funktion. Vidare varierade visualiseringsanvändningen under rehabiliteringens gång. Forskningarnas låga sampel samt det låga antalet forskningar inkluderade i detta arbete har försvårat tolkningen av data och således kan resultaten endast ses som riktlinjer. Mental training is a hypernym for a wide number of techniques and methods. Today mental training is commonly used adjunctively to physical training among athletes to improve performance.
The purpose of this study was to based on research evidence examine the potential of mental training to affect rehabilitation of athletic injuries. Thus, the study explores effects of mental training in athletic injury rehabilitation. For increased knowledge and understanding of mental training in athletic injury rehabilitation, mental training use by injured athletes is explored. This study also aims to contribute to development of mental training interventions within athletic injury rehabilitation.
The study is conducted as a systematic literature review according to Forsberg and Wengström's guidelines on how to conduct a reliable literature review. Mental training and selected, for this study applicable, parts of it are explained in the background. The literature search started 1.12.2013 and completed 15.2.2014. Data bases, manual search and internet were used for the search. Twelve research articles were included and underwent quality examination in assistance of existing check lists designed by Forsberg and Wengström. The result of this study is presented and discussed according to the question formulation of this study through analysis of research articles included.
The result of this study indicates potential for positive effect of mental training on injured athletes’ rehabilitation process. Affectable variables were discovered to be muscle endurance, knee laxity, neurobiological factors, muscle activity, mood, psychological coping, mental preparation, anxiety, self-efficacy and self confidence. Mental training use, in terms of imagery, among injured athletes was discovered to be of cognitive, motivational, pain and healing functions. Imagery use is furthermore discovered to change across the rehabilitation period. The low sample of included research articles and the low number of articles included in this study complicated analysis and interpretation of data. Thus, the result of this study should only be used as guidelines.
Syftet med detta examensarbete var att på basis av forskad evidens undersöka den mentala träningens möjlighet till inverkan på rehabilitering av idrottsskador. Med arbetet undersöks således vilka effekter mental träning kan ge vid idrottskaderehabilitering. För att vidare bredda kunskapen och förståelsen för mental träning vid idrottsskaderehabilitering undersöks hur mental träning används av skadade idrottare. Arbetet har även för avsikt att bidra till utveckling av mentala träningsinterventioner inom idrottsskaderehabilitering.
Arbetet görs som en systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms färdiga riktlinjer för hur man gör en tillförlitlig litteraturstudie. I bakgrunden beskrivs mental träning samt utvalda och för arbetet aktuella delar av den. Litteratursökningen påbörjades 1.12.2013 och avslutades 15.2.2014. Databaser, manuell sökning och internet användes för sökningen. Tolv forskningsartiklar valdes ut, vilka kvalitetsgranskades med hjälp av färdiga checklistor utformade av Forsberg och Wengström. Arbetet hade två frågeställningar och resultatet presenteras och diskuteras utgående ifrån dessa genom analys av de inkluderade forskningarna.
Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att mental träning kan ha positiva effekter på skadade idrottares rehabiliteringsprocess. Påverkbara variabler visades vara muskeluthållighet, knäslapphet, neurobiologiska faktorer, muskelaktivitet, humör, psykologisk coping, mental förberedelse, ångest, self-efficacy och självförtroende. Användningen av mental träning, i form av visualisering, bland skadade idrottare visades vara av kognitiv, motiverande, smärt- och helande funktion. Vidare varierade visualiseringsanvändningen under rehabiliteringens gång. Forskningarnas låga sampel samt det låga antalet forskningar inkluderade i detta arbete har försvårat tolkningen av data och således kan resultaten endast ses som riktlinjer.
The purpose of this study was to based on research evidence examine the potential of mental training to affect rehabilitation of athletic injuries. Thus, the study explores effects of mental training in athletic injury rehabilitation. For increased knowledge and understanding of mental training in athletic injury rehabilitation, mental training use by injured athletes is explored. This study also aims to contribute to development of mental training interventions within athletic injury rehabilitation.
The study is conducted as a systematic literature review according to Forsberg and Wengström's guidelines on how to conduct a reliable literature review. Mental training and selected, for this study applicable, parts of it are explained in the background. The literature search started 1.12.2013 and completed 15.2.2014. Data bases, manual search and internet were used for the search. Twelve research articles were included and underwent quality examination in assistance of existing check lists designed by Forsberg and Wengström. The result of this study is presented and discussed according to the question formulation of this study through analysis of research articles included.
The result of this study indicates potential for positive effect of mental training on injured athletes’ rehabilitation process. Affectable variables were discovered to be muscle endurance, knee laxity, neurobiological factors, muscle activity, mood, psychological coping, mental preparation, anxiety, self-efficacy and self confidence. Mental training use, in terms of imagery, among injured athletes was discovered to be of cognitive, motivational, pain and healing functions. Imagery use is furthermore discovered to change across the rehabilitation period. The low sample of included research articles and the low number of articles included in this study complicated analysis and interpretation of data. Thus, the result of this study should only be used as guidelines.