”Det kan inte vara sant” : en kvalitativ studie om en mammas upplevelser av faderns sexuella övergrepp på deras barn
Öhrberg, Ulrika (2009)
Öhrberg, Ulrika
Kemi-Tornion ammattikorkeakoulu Lapin ammattikorkeakoulu
2009
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201002081986
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201002081986
Tiivistelmä
Beskrivning av temat: Syftet med studien är att undersöka en mammas upplevelser när hennes barn blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa. Det råder fördomar och förutfattade meningar i samhället kring mammors agerande och hanterande i dessa svåra dilemman. Studien syftar även till att breda kunskapen om dessa mammor och rekommendationer att utveckla vidare hjälp för dessa utsatta kvinnor.
Teoretisk sammanställning: I den teoretiska delen i studien, har forskaren samlat information från olika källor för att få en djupare förståelse av ämnet från olika utgångspunkter. Utifrån teoretiska synpunkter lyftes sociala faktorer (lagstiftning i olika länder, mammans egen socialisation och livskriser i familjen), sociokulturella faktorer (t.ex. olika sekter och minoritetsgrupper i samhället), psykologiska faktorer (psykosexuell utveckling etc.) Teoretiska källor används som en reflektion till forskaren för ökad kunskap under processen.
Metodologisk sammanställning: Metoden i denna studie är fokuserad på en kvalitativ undersökning med ett narrativt utförande. Tillvägagångssättet är baserat på en mammas intervju, intervju med en forskare, polisutredare och en socialarbetare som har erfarenhet i problematiken, samt genom en teoritriangulering med andra litterära källor. Mammans uttalande om hennes situation har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv och som skapats till en narrativ berättelse. Studien är uppdelad i olika avsnitt: Min egen resa till ämnet sexuella övergrepp, där forskaren hänvisar till sin förförståelse till ämnet från olika perspektiv. Resans gång i biblioteket, innebär kunskaps inhämtning från olika litteraturer. Utökad förförståelse, är en sammanfattning om ämnet med en frågeställning. Metod och analys, hänvisar forskaren till studiens utförande. Vilmas berättelse, är forskarens tolkning av hennes livssituation. Resans slut med nya uppfattningar, innebär resultat och vidare rekommendationer.
Resultat: Resultatet är som förväntat, att mammors unika och individuella upplevelser inte går att generaliseras. Hur de reagerar, agerar och vilket förhållningssätt de har, är beroende på deras kultur, etniska tillhörighet, religion, sociala miljö, samhällets regler och normer samt förhållandet till mannen kvinnan lever med.
Slutsatser: Studien indikerar på att det fortfarande råder tabu om ämnet och bristen på kunskap är stort i samhället och för professionella. Det behövs mer nationella undersökningar om ämnet.
Studien rekommenderar att de sociala utbildningsprogrammen bör införa obligatoriska kurser om sexuella övergrepp. I norrbotten bör en grundlig forskning genomföras för kartläggning hur omfattade sexuella övergrepp på barn är, samt utforma hjälpbehov till familjen i ett barnahus. Thesis description: The purpose of this study is to investigate a mother’s experience, when her children were sexually abused by their father. There are a lot of bias and preconceived notions in the society concerning these mothers in their circumstances. The study will give a broader perspective and knowledge of their situations.
Theoretical summary: The theoretical part deals with information about this topic from different points of view. These theories explain the researched topic by social factors (legislation in different countries, problem in the mothers socialisation, life crises in the family etc.), by socio-cultural factors (minorities and subcultures in the society, sects), and by psychological factors (psychosexual development of different family members, etc.) The literature in this study is used as a reflection to the researcher for showing the increased understanding of the author to the readers.
Methodological summary: The method in this study has a focus on qualitative approach by a narrative way of working. The proceeding is based on one mother’s interview, and the interviews of a researcher, a policeman and a social worker, who have experiences about this topic in their work. The literature has been used as a basis of reflection to the author for describing the development of her understanding. The mothers statement of her situation becomes a story of her live, based on the author’s own interpretation from as a hermeneutic point of view. The study is divided in following sections: My own way into the topic (sexual abuse), the description of my understanding. The research work at the library includes more knowledge from different literature. The new understanding is a summary of the research work at the library with question about the issue. Vilma’s story is based on my own interpretation of her life situation. The end of the research embodies new understanding with further recommendations for authorities, experts etc.
Main results: Results are as predicted, mother’s experiences are very unique and individual and can not be generalized Their reactions, actions and behaviour depend on their culture, ethnic background, religion, social environment, society’s rules and their relationship towards their husband or fiancé.
Conclusions: The study indicated that society and professional experts have too little knowledge about this topic. More national researches should be done. This study gives suggestions to the training programmes in the social field should include compulsory courses on sexual abuse. The study shows the necessity to make broader and deeper research in the North of Sweden about this topic for developing better treatments for these families.
Key words: sexual abuse of children, incest, non-offending mothers, trauma.
Teoretisk sammanställning: I den teoretiska delen i studien, har forskaren samlat information från olika källor för att få en djupare förståelse av ämnet från olika utgångspunkter. Utifrån teoretiska synpunkter lyftes sociala faktorer (lagstiftning i olika länder, mammans egen socialisation och livskriser i familjen), sociokulturella faktorer (t.ex. olika sekter och minoritetsgrupper i samhället), psykologiska faktorer (psykosexuell utveckling etc.) Teoretiska källor används som en reflektion till forskaren för ökad kunskap under processen.
Metodologisk sammanställning: Metoden i denna studie är fokuserad på en kvalitativ undersökning med ett narrativt utförande. Tillvägagångssättet är baserat på en mammas intervju, intervju med en forskare, polisutredare och en socialarbetare som har erfarenhet i problematiken, samt genom en teoritriangulering med andra litterära källor. Mammans uttalande om hennes situation har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv och som skapats till en narrativ berättelse. Studien är uppdelad i olika avsnitt: Min egen resa till ämnet sexuella övergrepp, där forskaren hänvisar till sin förförståelse till ämnet från olika perspektiv. Resans gång i biblioteket, innebär kunskaps inhämtning från olika litteraturer. Utökad förförståelse, är en sammanfattning om ämnet med en frågeställning. Metod och analys, hänvisar forskaren till studiens utförande. Vilmas berättelse, är forskarens tolkning av hennes livssituation. Resans slut med nya uppfattningar, innebär resultat och vidare rekommendationer.
Resultat: Resultatet är som förväntat, att mammors unika och individuella upplevelser inte går att generaliseras. Hur de reagerar, agerar och vilket förhållningssätt de har, är beroende på deras kultur, etniska tillhörighet, religion, sociala miljö, samhällets regler och normer samt förhållandet till mannen kvinnan lever med.
Slutsatser: Studien indikerar på att det fortfarande råder tabu om ämnet och bristen på kunskap är stort i samhället och för professionella. Det behövs mer nationella undersökningar om ämnet.
Studien rekommenderar att de sociala utbildningsprogrammen bör införa obligatoriska kurser om sexuella övergrepp. I norrbotten bör en grundlig forskning genomföras för kartläggning hur omfattade sexuella övergrepp på barn är, samt utforma hjälpbehov till familjen i ett barnahus.
Theoretical summary: The theoretical part deals with information about this topic from different points of view. These theories explain the researched topic by social factors (legislation in different countries, problem in the mothers socialisation, life crises in the family etc.), by socio-cultural factors (minorities and subcultures in the society, sects), and by psychological factors (psychosexual development of different family members, etc.) The literature in this study is used as a reflection to the researcher for showing the increased understanding of the author to the readers.
Methodological summary: The method in this study has a focus on qualitative approach by a narrative way of working. The proceeding is based on one mother’s interview, and the interviews of a researcher, a policeman and a social worker, who have experiences about this topic in their work. The literature has been used as a basis of reflection to the author for describing the development of her understanding. The mothers statement of her situation becomes a story of her live, based on the author’s own interpretation from as a hermeneutic point of view. The study is divided in following sections: My own way into the topic (sexual abuse), the description of my understanding. The research work at the library includes more knowledge from different literature. The new understanding is a summary of the research work at the library with question about the issue. Vilma’s story is based on my own interpretation of her life situation. The end of the research embodies new understanding with further recommendations for authorities, experts etc.
Main results: Results are as predicted, mother’s experiences are very unique and individual and can not be generalized Their reactions, actions and behaviour depend on their culture, ethnic background, religion, social environment, society’s rules and their relationship towards their husband or fiancé.
Conclusions: The study indicated that society and professional experts have too little knowledge about this topic. More national researches should be done. This study gives suggestions to the training programmes in the social field should include compulsory courses on sexual abuse. The study shows the necessity to make broader and deeper research in the North of Sweden about this topic for developing better treatments for these families.
Key words: sexual abuse of children, incest, non-offending mothers, trauma.