Målgruppens favoritkaraktär i en handdocksserie för 4-6 åringar : En fokusgruppsundersökning om serien Hittehatt
Gräsbeck, Staffan (2014)
Gräsbeck, Staffan
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2014
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2014120518722
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2014120518722
Tiivistelmä
Detta examensarbete är en fallstudie med en fokusgruppsundersökning som tar fasta på karaktärerna i ett avsnitt ur handdocksserien Hittehatt ur målgruppens perspektiv, 4-6 åringar. Handdocksserien Hittehatt är en produktion av Svenska Yle. Metoderna som används är observation, intervju och fri association i form av teckning. Respondenterna i undersökningen är barn mellan 4 och 6 år. Målet med undersökningen är att nå en förståelse på målgruppens preferenser gällande de olika karaktärerna som medverkar i avsnittet ”Tumla blir onyfiken”. Könsskillnaderna i målgruppen samt huruvida karaktärernas androgyna drag påverkar målgruppen är också frågeställningar som tas upp i arbetet. Syftet med arbetet är att samla in information som kan användas i vidareutvecklingen av seriens karaktärer. I korta ordalag är resultatet av denna undersökning att målgruppen inte uppvisade tydliga preferenser i form av en favoritkaraktär, vilket kan tol-kas som en positiv sak då det innebär att de flesta karaktärerna bidrar med något slags nyttovärde för en bredare publik, och många olika sorters tittare. Den enda karaktären som fick ett sämre mottagande led av det faktum att respondenterna av manligt kön i undersökningen inte kunde identifiera sig med karaktären. Detta stöds av faktum att karaktären inte fyllde de traditionella krav av en karaktär som enligt litteraturen krävs för att pojkar skall kunna identifiera sig med den. Av undersökningen framgår även att barn i denna åldersgrupp har svårt att formulera sina tankar och åsikter om karaktärer de inte känner från tidigare. Förutom information om karaktärerna bidrar undersökningen även med information om serien som helhet. Det framgår att långa dialoger är något som orsakar ett svalnande intresse hos respondenterna. Fysisk humor och ordlekar är roligt för målgruppen. Det samma gäller situationer då tittaren får placera sig i en högre position än karaktären, det vill säga att tittaren vet något som karaktären inte vet. This thesis is a case study including a focus group study on the characters in an episode of the series Hittehatt from the perspective of the target group, 4-6 year olds. Yle produces the hand puppet-production Hittehatt. The methods used are observation, interview and free association in the form of drawing. The respondents in the survey are children between 4 and 6 years. The goal of the study is to reach an understanding of the target group's preferences regarding the various characters involved in the episode "Tumla blir onyfiken" (Tumla becomes “uncurious”). Gender differences in the target group and whether the character’s androgynous traits affect the target audience are also issues raised in this thesis. The aim is to gather information that can hopefully be used in the further development of the series' characters. In brief, the results of this survey conclude that the target group did not show clear preferences in the form of a favourite character. This, however, can be interpreted as a positive result, because it means that most of the characters bring some kind of utility value to a wider audience and many different types of viewers. The only character that got a worse reception suffered from the fact that male respondents in the survey could not identify with the character. This is supported by the fact that the character, based on the literature, did not meet the traditional requirements of a character required for the boys to be able to identify with it. The survey also shows that children in this age group have a difficult time to articulate their thoughts and opinions about characters they have not come to know from the past. In addition to the information about the characters, the survey also brings information about the series as a whole. It appears that long dialogues are something that causes a decreasing of interest among respondents. Physical humour and puns are fun for the audience. The same applies to situations in which the viewer can put him- or herself in a higher position than the