Närståendevårdarens sårbarhet : En kvalitativ studie om närståendevårdarens sårbarhet och de hälsofrämjande faktorerna i att vara närståendevårdare
Sundell, Eija (2014)
Sundell, Eija
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2014
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2014121820462
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2014121820462
Tiivistelmä
Syftet med denna studie var att beskriva hur närståendevårdare upplever sårbarhet, med utgångspunkt i sårbarhetsmodellen (Stenbock-Hult & Sarvimäki 2010) och att beskriva de hälsofrämjande faktorerna i att vara närståendevårdare. Avsikten var att pröva sårbarhetsmodellen i ny kontext, då den ursprungliga sårbarhetsmodellen baserar sig på professionella vårdares upplevelser av sårbarhet. I denna studie är det fråga om närståendevårdare som tar hand om äldre personer med minnessjukdom.
Tidigare forskningar gjorda i Finland presenteras, men även några större projekt från andra europeiska länder nämns. De centrala begreppen i studien är hälsofrämjande och sårbarhet och den teoretiska delen grundar sig på dessa begrepp. I denna studie användes ett färdigt transkriberat material, som insamlats i projektet Dementiapotilaan omaishoitajan arki på Äldreinstitutet. Hela det insamlade materialet bestod av 4 fokus-grupper, två finsk- och två svenskspråkiga. Den första forskningsfrågan analyserades genom en deduktiv innehållsanalys, utgående från sårbarhetsmodellen av Stenbock-Hult & Sarvimäki (2010). Den andra forskningsfrågan analyserades genom induktiv innehållsanalys.
Resultaten visade att det fanns likheter men även skillnader gällande sårbarheten mellan närståendevårdare och professionella vårdare. Resultaten visar att i grunden handlar det om att vara människa och att sårbarhet är en del av livet. Skamkänsla och pliktkänsla steg starkt fram, lika så att man är ofta orolig och ensam. Att ha inre styrka var något nytt och innebar en känsla av närhet, att vara älskad och att känna sig uppskattad. De hälsofrämjande faktorerna i att vara närståendevårdare var en känsla av meningsfullhet och samhörighet.
Denna studie tillhör ett redan avslutat samarbetsprojekt inom Arcada som heter Sårbar-het som styrka och svaghet inom det mentala området. Projektet leddes av Bettina Stenbock-Hult och gjordes i samarbete med Äldreinstitutet i Helsingfors. The aim of this study was to describe how vulnerability is represented in a group of family caregivers, based on the model of vulnerability by Stenbock-Hult & Sarvimäki (2010). The model is based on the experiences of professional nurses. An aim of this study was also to describe what the factors of health promotion are in being a family caregiver. In this study the family caregivers have been taking care of older people with dementia.
Earlier studies from Finland are presented, and also some larger projects done in other European countries. The central terms are health promotion and vulnerability, and the theoretical part is based on these terms. The material used in this study was collected in a project called “Dementiapotilaan omaishoitajan arki” at Age Institute. The whole material consisted of 4 focus groups, two Finnish speaking and two Swedish speaking. The first research question was analysed through qualitative deductive content analysis, based on the model of Stenbock-Hult & Sarvimäki (2010). The second question was analysed through qualitative inductive content analysis.
The results show that there were similarities as well as differences between the views of family caregivers and professional nurses. The results showed that vulnerability is a part of life and being human. Feelings of shame and guilt were strong as well as feelings of being anxious and alone. Something new found was an experience of inner strength that consisted of a feeling of closeness and being loved and appreciated. The health promoting factors in being a family caregiver were a feeling of meaningfulness and connectedness.
This study is a part of a larger project called ”Vulnerability as a strength and weakness in the mental area”. The project was led by Bettina Stenbock-Hult and was in collaboration with the Age Institute in Helsinki.
Tidigare forskningar gjorda i Finland presenteras, men även några större projekt från andra europeiska länder nämns. De centrala begreppen i studien är hälsofrämjande och sårbarhet och den teoretiska delen grundar sig på dessa begrepp. I denna studie användes ett färdigt transkriberat material, som insamlats i projektet Dementiapotilaan omaishoitajan arki på Äldreinstitutet. Hela det insamlade materialet bestod av 4 fokus-grupper, två finsk- och två svenskspråkiga. Den första forskningsfrågan analyserades genom en deduktiv innehållsanalys, utgående från sårbarhetsmodellen av Stenbock-Hult & Sarvimäki (2010). Den andra forskningsfrågan analyserades genom induktiv innehållsanalys.
Resultaten visade att det fanns likheter men även skillnader gällande sårbarheten mellan närståendevårdare och professionella vårdare. Resultaten visar att i grunden handlar det om att vara människa och att sårbarhet är en del av livet. Skamkänsla och pliktkänsla steg starkt fram, lika så att man är ofta orolig och ensam. Att ha inre styrka var något nytt och innebar en känsla av närhet, att vara älskad och att känna sig uppskattad. De hälsofrämjande faktorerna i att vara närståendevårdare var en känsla av meningsfullhet och samhörighet.
Denna studie tillhör ett redan avslutat samarbetsprojekt inom Arcada som heter Sårbar-het som styrka och svaghet inom det mentala området. Projektet leddes av Bettina Stenbock-Hult och gjordes i samarbete med Äldreinstitutet i Helsingfors.
Earlier studies from Finland are presented, and also some larger projects done in other European countries. The central terms are health promotion and vulnerability, and the theoretical part is based on these terms. The material used in this study was collected in a project called “Dementiapotilaan omaishoitajan arki” at Age Institute. The whole material consisted of 4 focus groups, two Finnish speaking and two Swedish speaking. The first research question was analysed through qualitative deductive content analysis, based on the model of Stenbock-Hult & Sarvimäki (2010). The second question was analysed through qualitative inductive content analysis.
The results show that there were similarities as well as differences between the views of family caregivers and professional nurses. The results showed that vulnerability is a part of life and being human. Feelings of shame and guilt were strong as well as feelings of being anxious and alone. Something new found was an experience of inner strength that consisted of a feeling of closeness and being loved and appreciated. The health promoting factors in being a family caregiver were a feeling of meaningfulness and connectedness.
This study is a part of a larger project called ”Vulnerability as a strength and weakness in the mental area”. The project was led by Bettina Stenbock-Hult and was in collaboration with the Age Institute in Helsinki.