Energilagstiftningen och -direktiven inom byggsektorn : För Åland och Finland
Velander, Adam (2017)
Velander, Adam
Yrkeshögskolan Novia
2017
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201704124737
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201704124737
Tiivistelmä
Detta examensarbete redogör för skillnaderna mellan den finländska energilagstiftningen såsom den presenteras i Miljöministeriets förordningar och anvisningar gentemot den åländska energilagstiftningen som ändrades från och med 1 januari 2016 och baserar sig nu på det svenska Boverkets avsnitt 9 Energihushållning vid byggande.
Bakgrunden till de rådande nationella energikraven som vi har är de klimatavtal EU ratificerat i och med de internationella energimålen som tagits fram av Förenta Nationernas ramkonvektion, och som eftersträvas att uppfyllas. Dessa avtal är Kyotoprotokollet och från och med 2020 Parisavtalet, som träder i kraft när Kyotoprotokollet löper ut. Målet med dessa avtal är att minska på energiförbrukningen och koldioxidutsläppen världen över, allt för att skydda vårt allt mer hotade klimat.
I detta examensarbete ingår även en energiberäkning med vartdera systemet på ett fiktivt exempelhus beläget på Åland. I resultatet av de båda beräkningarna kan man konstatera skillnader som beror på de olika tillvägagångssätten som man tillämpar i energiberäkningen. This Bachelor’s thesis describes the differences between the energy legislation of Finland as it is presented in the regulation of The Finnish Ministry of the Environment with the energy legislation of Åland Island which was changed as from 1 January 2016 and is now based on regulations of the the Swedish National Board of Housing, Boverket Building Regulations, Chapter 9 Energy management.
The background of our current national energy demands, is the climate treaty that the European Union ratified as of the international energy goals which has been developed by the United Nations, and which are strived to be achieved. These treaties are the Kyoto Protocol and as from 2020 the Paris Agreement, which will come to effect when the Kyoto Protocol expires. The aim of these treaties is to reduce the consumption of energy and the carbon dioxide emissions worldwide to protect our increasingly threatened environment.
This thesis also includes an energy calculation based on both systems on a fictitious house located on the Åland Island. Differences can be noted in the results of the procedures
Bakgrunden till de rådande nationella energikraven som vi har är de klimatavtal EU ratificerat i och med de internationella energimålen som tagits fram av Förenta Nationernas ramkonvektion, och som eftersträvas att uppfyllas. Dessa avtal är Kyotoprotokollet och från och med 2020 Parisavtalet, som träder i kraft när Kyotoprotokollet löper ut. Målet med dessa avtal är att minska på energiförbrukningen och koldioxidutsläppen världen över, allt för att skydda vårt allt mer hotade klimat.
I detta examensarbete ingår även en energiberäkning med vartdera systemet på ett fiktivt exempelhus beläget på Åland. I resultatet av de båda beräkningarna kan man konstatera skillnader som beror på de olika tillvägagångssätten som man tillämpar i energiberäkningen.
The background of our current national energy demands, is the climate treaty that the European Union ratified as of the international energy goals which has been developed by the United Nations, and which are strived to be achieved. These treaties are the Kyoto Protocol and as from 2020 the Paris Agreement, which will come to effect when the Kyoto Protocol expires. The aim of these treaties is to reduce the consumption of energy and the carbon dioxide emissions worldwide to protect our increasingly threatened environment.
This thesis also includes an energy calculation based on both systems on a fictitious house located on the Åland Island. Differences can be noted in the results of the procedures