Återhämtningens betydelse för arbetshälsan
Asplund, Hanna; Rimmi, Ida (2021)
Asplund, Hanna
Rimmi, Ida
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021090717518
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021090717518
Tiivistelmä
Sjukskötare upplever ofta arbetsrelaterat stress och många nyutbildade har låg arbetsmo tivation eller planerar byta bransch. Syftet med studien är att diskutera och redogöra för återhämtningens betydelse av arbetshälsa hos sjukskötare. Detta arbete ökar förståelsen i återhämtningen och dess betydelse för arbetshälsa. I arbetet tas upp risker för god åter hämtning för sjukskötare samt på vilket sätt kan en god återhämtning främjas. Arbetet ingår i projektet hälsofrämjande arbetshälsa. Valet av metod är litteraturstudie, vilket ger en allmän överblick av sammanställda data från tidigare genomförda empiriska studier samt vilken ny kunskap som kunde tilläggas. Nio forskningar som är publicerade mellan 2010–2020 har valts och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram fungerade Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang samt Ro bert Karasaks och Töres Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Resultatet presentera des genom inledning i följande kategorier: hanterbarhet och stöd, krav och meningsfull het, kontroll och begriplighet. Resultatet visar bland annat att oregelbundna arbetstimmar, fysiska och psykiska krav, bristen på autonomin och svag professionellt engagemang var risker för god återhämtning. God återhämtning kan främjas bland annat genom identifie ring av stress, egenvård, stöd från omgivningen och tillräcklig möjlighet att påverka sitt jobb.