Säkerhetskulturens inflytande på sjukskötarens motivation att rapportera händelser som berör patientsäkerhet
Wahlberg, Ida; Tatarnikova, Mishel (2021)
Wahlberg, Ida
Tatarnikova, Mishel
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021120122879
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021120122879
Tiivistelmä
Patientsäkerhetskulturen har under de senaste 20 åren utvecklats med snabb takt efter att man i slutet av 1990-talet upptäckt omfattningen av misstag inom vården. För att dokumentera händelser som berör patientsäkerheten har man infört olika rapporteringssystem för att systematiskt analysera händelserna och stärka säkerhetskulturen. För att kunna utveckla patientsäkerheten behövs information av de involverade vårdarna i misstag och tillbud för att identifiera brister och utvecklingsmöjligheter. Underrapportering av händelser som berör patientsäkerheten är ett stort problem inom vården. Sjukskötaren besitter unik information om misstag och tillbud och är därför en viktig källa i utvecklingen av säkrare vård. Som teoretisk referensram i arbetet har självbestämmande teori, engl. self-determination theory (SDT) använts vilken är utvecklad av Edward Deci och Richard Ryan år 1985. Syftet med arbetet var att förstå hur säkerhetskulturen påverkar sjukskötarens motivation för rapportering av händelser som berör patientsäkerheten. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ litteraturstudie med metoden scoping review. Skribenter har samlat in 15 vetenskapliga artiklar från databaserna EBSCO och SAGE. Datainsamlingen genomfördes under tidsperioden 18.11-27.11.2020. Dataanalysen utfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att sjukskötare upplever brist i arbetsplatsens stöd för rapportering av händelser som berör patientsäkerheten. Sjukskötare upplevde också att det inte sker någon utveckling av patientsäkerheten trots rapportering av händelser. Dessa faktorer påverkar negativt på sjukskötarens motivation för uppgiften eftersom rapporteringsupplevelsen ockuperas av yttre motivationsfaktorer såsom rädsla för chefens reaktion. Resultatet reflekterar en kultur av skuldbeläggning av individen och bristen på en stöttande säkerhetskultur hämmar vårdpersonalens inre motivation för rapportering av händelser som berör patientsäkerheten. Då rapporterings upplevelsen domineras av yttre motivationsfaktorer som strider emot de etiska värderingarna hos vårdpersonalen leder det i längden till psykisk ohälsa och ännu färre rapporteringar sker.