Hälsolitteracitet och covid-19-pandemin - En tvärsnittsstudie på Åland
Holmqvist, Elin (2021)
Holmqvist, Elin
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021060414220
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021060414220
Tiivistelmä
Bakgrund: Hälsolitteracitet handlar om personens förmåga att hitta, förstå, värdera och handla utifrån information. För att begränsa spridningen av covid-19 har befolkningen på Åland behövt tillämpa olika rekommendationer i vardagen, vilket har krävt ett viss mått av hälsolitteracitet bland befolkningen.
Syfte: Att undersöka hälsolitteracitet bland befolkningen på Åland i samband med covid-19- pandemin.
Design och metod: Studien är en deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. Data har samlats in genom en enkät. Beskrivande och analytisk statistik har tillämpats för att analysera datat.
Resultat: Resultatet visar att de finns signifikanta samband mellan hälsolitteracitet och att veta hur man skyddar sig från covid-19, tillämpa handhygien och social distans samt att rätt strategi tillämpats på Åland. Signifikant skillnad sågs inte i hälsolitteracitet mellan åldersgrupper, kön och utbildningsnivå.
Slutsats: Utifrån resultatet kan det antas att hälsolitteraciteten på Åland är god för majoriteten av befolkningen. Hälsolitteracitet är av betydelse för individens tillit, trygghet, samt delaktighet i samhället och kan främja jämlikhet. Dock finns det risk att resultaten inte är generaliserbara till hela befolkningen; för att dra någon slutsats skulle vidare forskning med större deltagarantal behöva genomföras.
Syfte: Att undersöka hälsolitteracitet bland befolkningen på Åland i samband med covid-19- pandemin.
Design och metod: Studien är en deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. Data har samlats in genom en enkät. Beskrivande och analytisk statistik har tillämpats för att analysera datat.
Resultat: Resultatet visar att de finns signifikanta samband mellan hälsolitteracitet och att veta hur man skyddar sig från covid-19, tillämpa handhygien och social distans samt att rätt strategi tillämpats på Åland. Signifikant skillnad sågs inte i hälsolitteracitet mellan åldersgrupper, kön och utbildningsnivå.
Slutsats: Utifrån resultatet kan det antas att hälsolitteraciteten på Åland är god för majoriteten av befolkningen. Hälsolitteracitet är av betydelse för individens tillit, trygghet, samt delaktighet i samhället och kan främja jämlikhet. Dock finns det risk att resultaten inte är generaliserbara till hela befolkningen; för att dra någon slutsats skulle vidare forskning med större deltagarantal behöva genomföras.